Herregud, har hon dött eller...

Heeeeej!
Nej, jag har inte dött fast man kunde misstänka det.
Jag jobbar och springer hos farbror doktorn och så sover jag en skvätt däremellan. Däremot bloggar jag rätt sällan, det får man tillstå.

Men nu så, nu sitter jag på jobbet, fikar, väntar på att körningar ska gå klart och förbereder kommande vecka och faktiskt även nästa år.
Och vad kan då passa bättre än att blogga en smula, uppdatera om vad som händer och visa upp sig från sin allra soligaste sida? Inget alls ju!

För tillfället cirkulerar det två remisser uppe på sjukhuset, en hos röntgen för kontroll av senknutorna (eller vad det nu är) under vänster fot. Inget jätteakut varken för mig eller landstinget uppenbarligen. Och den andra hos kvinnokliniken så att vi får ordning på kisseriet och därpå följande kärringkrämpor. Där känns det däremot mer angeläget med en rapp hantering eftersom det påverkar mina förutsättningar för träning.

Något jag inte sökt läkarvetenskapens hjälp med är den ofattbara klåda som drabbat mig. Jag antar att denna åkomma är beroende delvis av vinterns torra luft och mitt eget klimakterieläge. TORRT! Och sen varmt....härligt det här hör ni! Att ett hårfäste och den här lilla biten bakom öronen kan klia så till den milda grad att man knappt står ut....det är väl förunderligt va?

Och annars då? Tja, jag har bestämt mig för att ha gran i år! Fast den ska få stå ute på balkongen och den ska ha en fin liten ledslinga med varmgult ljus och där ska hänga små godsaker åt fåglarna. Det kommer att glädja båd fågel, kisse och människa! Som ett kinderägg ju!

Och bortsett från det så är det prima liv. Lite låg träningsdos de sista veckorna men så är det ibland. Nya tag, nya tag!

Och själv då? Allt ok?